När årstiderna förändras vill jag var nära. Vill jag vara ute i naturen och följa varje löv som faller. Ta in färgen, formen och förändringen dag för dag. Bli en del av den större processen.
Har jag möjlighet vandrar jag helst den stund på dagen då solen går ned och ljusets skuggor blir kuliss till parkens stilla magi.
för var minut ändar du färg och öppnar nya rum att vandra in i ..
Vi är så unga och så små i jämförelse med de mastiga träden i din trädgård.
Vad vet vi egentligen? Som små sagoböcker vandrar vi runt i din stora trädgård. Från tid till tid uppfyllda i dåtida historier eller framtida sagor som spelas upp i vårt inre, tar oss bakåt och framåt i filmen om vårt liv…
Är vi alla sago-berättare, med olika nyanser av livets kryddor?
Innan mörkret faller skiner himlen upp i sista skri.
Du vackra sagopark,
Om mina armar är dina grenar, min hud din bark, mitt hår dina blad och mina fötter dina rötter. Är vi systrar då?
Snart har mörkret vunnit och ljusets sista strålar dimrats ned för dagen. Då gör hon entre, den graciösa svanen som trollar sjön till sin egen svansjö där hon sakta flyter fram. Vet hon hur vacker hon är?
God natt vår allas vackra Sagopark
💙
